lördag 26 december 2009

hittade en bild jag döpt till försvinn för han förstörde allt. dramatiskt

måndag 21 december 2009

är så himla arg tycker du det är kul att ljuga elelr? fatar faktiskt inget. är så jävla trött på att glömd och struntad i. är så jävla trött på att vara så jävla ensam hela jävla veckorna. alla kan dö. fattar inte att jag lämnade allt för ingenting är så himla arg på mig själv och det bästa är att nu kommer jag få all skit som vanligt och allt kommer vara mitt fel för jag är så elak och jag säger saker som inte är sanna och böaöböaböab. det är ju bara jag hela jävla tiden. är så himla trött på allt fattar inte att jag valde det här. tack för inte ett jävla skit.

onsdag 16 december 2009

Fler lögner

Det skulle vara roligt att ha någon annans tankar för mina är inte som de ska. Hm kan bara tänka på dagar och timmar. Ångest kryper i mig som någon jävla rök. Fattar inte riktigt vad som händer. Försöker hitta substitut. Försöker krångla mig ur alla situationer som kräver det av mig. Som kräver något jag inte orkar med just nu. Bara en sak i huvudet. Det känns som att jag blir någon annan fast mer jag än nu har det nog aldrig varit. Allt känns som en annan tid i mitt liv. En tid jag lyckats förtränga och glömma men det var nog en lögn det med. Ljuger för alla just nu. Mer några än andra. Behöver få ljuga och slippa ta konsekvenserna av vad som händer.

tisdag 8 december 2009

varför vill ni se äckliga ut för?

söndag 6 december 2009

gymnasie

Har gymnasieval hängande över mig. Har inte riktigt tänkt på det förens nu när jag insåg att det snart är jul-nyår och när det blir Februari ska jag välja första gången.
Jag har trott att jag vetvad jag vill. Men har egentligen ingen aning. Tänkte media. Tänker estet. Blir galen.

söndag 29 november 2009

På vägen hem

Skulle gå hem. Var arg. Vet inte varför. Kanske för att jag var tvungen att gå och det var irriterande. Hursom helst. Det började regna och jag tänkte på vad jag hört de senaste dagarna. Så jag gjorde som jag ville. Jag hoppade i vattenpölarna. Jag grät och skrattade och gick i leran istället för på vägen. Försökte hålla mig närvarande. Satt på huk vid en vattenpöl och doppade fingrarna i det iskalla vattnet när jag inte längre visste var jag var. Bara för att hålla mig närvarande i nu och inte sväva iväg sådär. Jag såg alla runt omkring mig. Men det regnade och jag grät så det var blurrigt. Skönt. Världen är lite för mycket. Nätterna är som innan. Jag kan inte sova bara försöker andas och gråter. Tror jag är rädd. Väldigt rädd för livet just nu. Men promenaden var bra. Måste känna mig levande nu och sluta vara rädd för framtiden.

fredag 13 november 2009

explosion

En vän sa till mig att jag skulle explodera. Tror han har rätt. Tror jag ska explodera.

söndag 8 november 2009

Fundera

Jag är rädd. Jag är jätterädd för jag förändrar till något jag lovade mig själv att inte bli. Jag är rädd för jag känner att du förändrar mig och får mig att känna saker jag vet inte är på riktigt och som jag egentligen inte tycker. Du gör något med mig. Det har du alltid gjort men det är något nu som inte är samma och resultatet är försämrat, förändrat. Jag vill lyssna på musik som inte har med dig att göra. Jag är så himla rädd för att bli dendär ingen vill vara. Jag är rädd och det är ditt fel och du drar ner mig men inte med mening. Och jag är rädd.

Så därför tänker jag fundera. Jag tänker tänka och hitta det som är jag och jobba på det om det så tar ett halvår eller bara en vecka. Jag behöver något som hålle rmina tankar på rätt sida vägen. Jag tänker fundera ut något bra. Jag tänker förändras som jag vill. Jag tänker bli den jag vill och jag tänker sluta låta dig influera mig. Jag tänker träffa någon ny. Jag tänker skaffa fler vänner och sluta vara så ensam. Jag tänker fundera och det är bara det jag behöver just nu. Det och någon som förstår vad jag tänker utan att jag säger det.
Så nu, börjar jag fundera.
Har så himla tråkigt nuförtiden. Vill träffa någon ny. Hm. Känner mig SUPERensam! som att jag är den enda i världen som vill låta jättemycket och typ ta aslama kort och vara typ galen! INTE SUPA. ok, det är väl kul. Jag skriver som jag pratar, nästan! haha.
Ser på livelavalive och vill ha sånna vänner! GRR! LETAR NYTT FOLK ATT HÄNGA MED HÖR AV ER OM NI ÄR INTRESSERADE!

haha, orkar inte!

fredag 6 november 2009

Idag hade någon smällt hemmagjorda bomber på skoltoaletterna. Jag var där när den första small och har jätteont i öronen.
Men tack vare det fick vi inställt, vår lärare skulle prata med eleverna som gjort det typ.
Då hade jag kör i en timme och sen åkte jag hem. Roligt. I morgon är det PB-dagen och skivmässa. Nu ska jag lyssna på mew och städa. Gött!

onsdag 4 november 2009

Onsdag kväll

Idag låg jag i min säng och distraherade världens bästa tjej när hon försökte plugga psykologi.
Det var mysigt och efteråt hade jag svullna läppar.


I morgon åker jag til stockholm med halva åk nio och vi ska till riksdagen och sånt där. Elin och jag ska gå på stan och smita in på Bengans igen för det är världens mysigaste. Sen ska vi äta något gott och sen gå på national muséet, vi är fyra stycken ifrån hela nian som ska dit, alla andra ska till vasa, och sen ska vi åka hem till huskvarna. trevligt!

tisdag 3 november 2009

Mew

På torsdag åker jag till stockholm och jag har inga pengar alls. Hade planerat att köpa skivor. Men det gör inget, för i morgon hämtar jag biljetterna till mew. Jag är världens lyckligaste!
Mina pengar har gått till världens bästa grej och jag är så lycklig att jag exploderar.
Jag ska se mew. Dör lite när jag tänker på det. Lycka.

måndag 2 november 2009

nostalgi

Jag har världens bästa men jag är dum i huvudet och förstår inte hur bra jag har det. Jag är den som undrar varför jag inte hånglade med alla på lägret för flera år sen. Jag är den som ser tillbaka och undrar varför jag inte prövade mina läppar mot alla andras. Jag vet ju nu att jag var alldeles för osäker. Men jag ville så gärna ge mig själv till den där fula killen som kysste mig i utanför muren till våran matplats med allas ögon på oss. Jag ville tycka om honom trots att han hade alldeles för stora läppar och inte kysstes vidare bra (vet jag nu). Då var det det bästa som hänt mig. En kille som ville vara nära mig.
När vi träffades igen efter lägret hånglade han med min bästa vän och jag satt bredvid och såg på. Sen gick jag hem och grät.
Efter lägerpojken fick jag upp ögonen för han som var så himla bra i tanken. Jag satt hemma och önskade jag vågade säga något. Jag hade vänner som kände honom. Men han hade flickvän och jag var ingen alls och hans flickvän var så himla snygg så jag satt hemma och längtade tillbaka till lägret och dendär pojken jag inte tyckte om för att ha något annat att tänka på.
I sjuan började jag på samma skola som pojken. Jag vågade inte stanna allt för länge i hans närhet för jag var rädd att han skulle se hur nervös jag blev. Jag blev väldigt bra vän med en av hans vänner. Så vi träffades mer och mer och tillslut kom de där dagarna då den enda anledningen för mig att gå upp ur sängen på morgonen var att vi hade rast samtidigt så att jag kunde få en mjuk kram av honom. Jag var så kär att jag smälte och jag tror han tyckte om mig med. Åtminstone lite.
Så av en underbar liten slump så träffade jag världens bästa tjej. Oturligt nog så var den hans gamla flickvän och jag minns den där dagen, torsdag, så jag satt i cafeterian och han gick förbi och jag trodde att han skulle komma fram och ge mig en kram som vanligt men han låtsades som att jag inte fanns och när jag kom hem den dagen grät jag i flera timmar. Han gjorde så i flera veckor och jag brukade låsa in mig på skoltoaletter och gråta för det var det värsta som någonsin hänt mig.
Tjejen jag träffade var underbar. Vi skrattade varje minut och när vi sov så sov över så sov vi inte utan vi lyssnade på musik och skrev på väggar och bara fnissade. Vi blev snabbt bästa vänner och lovade varandra att när bomben föll så skulle vi vara med varandra och det var vackert. Vi träffades 29 februari. När våren kom ungefär två månader efter att vi träffats så kysstes vi och jag blev världens lyckligaste och den där pojken som varit så fin var nu ingenting. Vi spenderade sommaren med att hångla och utforska. När vi inte låg i sängen och vara tyckte om varandra så var vi ute och klättrade på taken. Sen den första November blev vi tillsammans och det är nu ett år sen. Det är långt ifrån allt som hänt för visst mina läppar har mött en annan pojkes i mellan och jag har gjort misstag och strulat till allting men det är fortfarande världens underbaraste tjej och jag och alla andra är ingenting.

söndag 1 november 2009

Intervjun med janne

Min underbara handlerade Sophie Hellsing har skrivit ihop lite av den fina intervjun vi hade med scenteknikern Janne Wendt.
Gå gärna in på Operan och läs!

http://www.operan.se/unga

Det är ungefär helften av vad som sas men man kan ju inte ta med allt! haha

Lite bilder ifrån min prao i Stockholm







































1. Vi hittade ett jättefint muffinstånd med stora amerikanska muffin, min favorit var jordgubb!

2. Vi var ute och åt varje dag, och hittade en urgullig resturant! Maten var gudomlig.

3. En av dagarna skulle vi intervjua en scentekniker, så vi väntade på honom i ett av caféerna.

4. Frukost i lägenheten jag och Elin bodde i. Vi hade fin utsikt ifrån 10:e våningen.

Mer kommer! Bland annat en sammanskrivning av intervjun och ett repotage av mig och Elin.

torsdag 29 oktober 2009

vill inte ses. helvete. något är fel. det är inte som det var och jag orkar inte. vill inte bry mig. fan. jag orkar inte vara som jag alltid varit när alla andra är någon helt annan. sup ihjäl er förfan jag hatar er

17:30 torsdagkväll

Jag vet inte hur jag ska tänka, känna eller andas.
Jag träffade vänner igår Vi åt pizza och visst var det trevligt men jag vet inte. Något som var där innan fattas nu. Känslor blåste bort när hösten kom.

Jag följde med Boel till Filip i tisdags. Det var mycket folk, vamt och fruktansvärt mycket skratt. Vi spelade piano och sjöng, såg på avslutningsvideon och dog.
Det är något med hösten. Det är något som fattas. Någon jag saknar som finns där men inte. Jag är så förvirrad. Det blir fel. Det blir någon annan. Jag försöker men det tar stopp. Ingen är som det var. Inget är någons fel men förhelvete, vakna upp. Bli någon. Du blir ingenting för mig.

söndag 25 oktober 2009

Om ute och inne

Jag läser en blogg ibland. Bloggen är skriven av en tjej jag aldrig någonsin har förstått mig på.
Den stackars tjejen måste leva i ett alkoliserat samhälle där allt handlar om just det. För som det är här, så är det aldrig någon press på att man ska vara ute och dricka. Det är aldrig någon som skrattar åt dig för att du satt hemma med pappa och såg på film en lördag kväll istället för att ha varit ute och festat. När vi i skolan sitter tillsammans och pratar om helgen kan jag stolt säga att jag köpte tonvis med godis och somnade klockan åtta till en romantisk komedi på trean utan att någon tycker det är konstigt, dumt eller fånigt. Här väljer vi precis vad vi vill. Ingen skrattar åt någon för det. Det enda som möjligtvis kan irritera oss, med oss menar jag de underbara tjejerna i min klass och jag, är folk som dömer oss. För den där kvällen som jag faktiskt går ut, den där kvällen i månaden då vi sitter i en park och skrattar blir lulliga, ska ingen säga fy faro och kalla mig lättpåverkad tonåring som ska festa varje helg. De personer som hatar alkohol och hatar de som röker är så himla mycket värre än oss. För här i Huskvarna väljer du. Antingen är du ute, eller inne. Ingen bryr sig och ingen dömer. Så den stackars tjejen som nästan alltid talar illa om alkohol tycker jag synd om. För hon verkar inte ha det så bra som jag. Här i Huskvarna är det bra. Man får vara sig själv. Hon kanske borde flytta hit.

Tired soul

Tog en promenad idag. Det var jag, explosions in the sky och regnet. Försökte rensa huvudet men som vanligt tänker jag för mycket och blev arg. Blev blöt om fötterna.
Kom hem och drack kanel och äppel te. Önskar jag var en såndär som älskade livet varje dag, som var sådär nöjd med sig själv och tyckte om alla omkring hela tiden.
Men det är inte jag. Jag försöker men tålamodet håller i tio minuters motgång och är det ingen som är på samma sida som jag då så blir allt som vanligt igen.
Borde gå ut igen, kommer nog inte göra det.
En bra sak som hände när jag gick där i regnet var att jag kom på en idé till en bild. Känns bra. Lite brutalt bara men jag antar att det är sådan jag är. Försöker måla ur mina känslor istället för att bli arg på någon annan. Det är ju onödigt. Det är ju ingens fel.

Ny blogg igen, snart ny design med. Mest för min egen skull. Ett bra tidsfördriv kanske.